Reflektioner

Under de senaste 1,5 åren på fotoskolan har jag fått försöka hitta mig själv. Fått komma på vem jag är och vad jag vill, flytta hemifrån och klara mig själv, börja om på nytt i en ny stad, göra slut med exet efter 3 år, och försöka komma på vad för fotograf jag vill vara. Med andra ord så har mitt liv ändrats ganska mycket. Jag började på ett nytt blad när jag började skolan på Lindholmen September 2010. Med tiden så insåg jag att jag ville fota dokumentärt, men när jag tänker på det nu i efterhand så är det ganska logiskt.


Som person är jag väldigt ärlig, romantiskt, känslosam och jag tycker inte om att ta så mycket plats. Ärligheten och min diskreta personlighet har fått styra mitt val av genre. Att försöka så objektivt som möjligt dokumentera livet omkring mig, utan att styra och ändra. Min romantiska och känslosamma sida har fått spegla av sig i min stil av fotografi. I mina bilder försöker jag hitta en stämning och känsla att förmedla.

Jag har även upptäckt i efterhand att mina egna känslor speglat av sig på de objekt jag valt att fota, till exempel om jag känner mig glad och social så har jag valt att fota färgglada scooterister i grupp, och när jag känt mig lite ensam så har jag valt att fota en ensam urmakare som sitter isolerad i sin butik. Kanske har jag gjort det undermedvetet för att jag vill kunna relatera med de jag fotar och på så sätt få fram känslan ännu bättre i mina foton. Eller så är det bara mitt sätt att utrycka mina känslor, eftersom fotografiet är mitt sätt att utrycka mig. Ni som träffat mig vet att jag är ganska dålig på att utrycka mig i tal. Så även om min fotoblogg kan verka ganska opersonlig, så kan man nog läsa in ganska mycket av mina bilder.


I veckan har vi haft portfolio-workshop. Vi har färdigställt våra portfolios, granskat oss själva från insidan till utsidan, skapat våra varumärken med mera. Vi hade redovisningar igår i klassen där vi visade våra hemsidor/portfolios och berättade lite olika grejer. Jag berättade om min utveckling på fotoskolan, och jag blev ganska nöjd med vad jag kom underfund med, så jag tänkte dela med mig av det här.

 


Kommentarer
Postat av: Felicia

Hej du. Det låter som vi är ganska lika. Eller i alla fall gått igenom ungefär samma saker sista året. Förutom att jag pluggar till psykolog då, inte fotograf (men vad sjukt kul det hade varit dock!). För ett år sedan flyttade jag till Göteborg, började en utbildning, gjorde slut på en 3-årig relation, flyttade till Lindholmen (haha). Jag kan känna igen mig en del i de känslor du beskriver.



I och för sig blir jag med största säkerhet kvar i Göteborg i minst fyra år till eftersom min utbildning ligger på fem+. Men det känns faktiskt väldigt bra. Tryggt. Att bygga upp en tillvaro tar tid, och jag känner att jag först nu börjar kunna komma till ro. Hur ser du på framtiden? Vad har du för planer?



Och förlåt om jag verkar lite läskig nu när jag kommenterar massa inlägg i rad och framstår som jävligt självupptagen som pratar om mig själv hela tiden. Jag bara liksom fastnade här och blev väldigt kär i din blogg! Vill ta mig tid att verkligen titta på bilderna och läsa orden. Sällan det händer nu för tiden. Okej, slutbabblat nu. Kram på dig!

2011-12-27 @ 22:01:01
URL: http://vykorttillminsyster.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0